Publikation Entreprenad och konkurs – Hur hanteras motpartens konkurs?

22 januari, 2020
Artikelserie del 3 av 3

Detta är den tredje och sista artikeln i vår artikelserie om hur det konkursrättsliga regelverket samspelar med reglerna i AB 04 och ABT 06. I vår förra artikel gick vi igenom hur en part till ett entreprenadkontrakt inför och under ett projekt kan agera för att så gott det går säkra sin position vid motpartens eventuella framtida konkurs. I denna sista artikel i serien handlar det om vad man kan göra när motpartens konkurs redan inträffat.

Sammanfattningsvis kan det sägas att även om AB 04 och ABT 06 ger en uttrycklig hävningsrätt är det inte säkert att denna nödvändigtvis gäller mot konkursboet. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan det även finnas förutsättningar för att förhandla med konkursförvaltaren eller med beställaren. I det stora hela kan man säga att det som i detta skede blir avgörande är hur pass mycket information man har om sitt projekt, sin motpart och andra aktörer i projektet. Eftersom de juridiska och strategiska övervägandena är svåra är det oftast bäst att omedelbart ta kontakt med ett juridiskt ombud för att få vägledning om vad olika handlingsalternativ kan få för konsekvenser under de speciella förutsättningarna som råder i just det aktuella projektet.

Entreprenad och konkurs

 

Inventera situationen

Det första man bör göra vid en motparts konkurs är att inventera situationen och ställa sig själv frågor om hur projektet ligger till. Befinner entreprenaden sig i slutskedet eller i början? Vad är det uppskattade värdet på de arbeten som krävs för att färdigställa entreprenaden? Hur mycket pengar har redan betalats ut till motparten alternativt hur mycket pengar är motparten skyldig? Är det en generalentreprenör eller en underentreprenör som har gått i konkurs? Är det till och med byggherren? Vilka olika aktörer har anlitats i entreprenaden? Kan bolaget i konkurs tänkas ha obetalda skulder till någon strategiskt viktig entreprenör eller leverantör som påverkar en själv? Vilka säkerheter har motparten lämnat i samband med att kontraktet undertecknades? Alla dessa faktorer påverkar hur situationen bäst hanteras.

Var försiktig med att häva

Såväl AB 04 som ABT 06 ger i kap. 8 § 1 punkten 4 och § 2 punkten 2 beställaren respektive entreprenören en rätt att häva kontraktet avseende återstående delar om motparten försätts i konkurs eller på annat sätt är i sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sina åligganden och inte heller ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för det rätta fullgörandet av dessa.

Även om det kan vara frestande att reflexmässigt skicka iväg en hävningsförklaring när man läser ordet ”konkurs” finns det anledning att avvakta. Det kan vara så att konkursboet har en rätt att träda in i avtalet, i vilket fall man inte bör häva avtalet innan man har försäkrat sig om att boet inte har för avsikt att begagna sig av den rätten. En hävningsförklaring innebär också att konkursbolagets motpart inte har något kvarvarande anspråk på färdigställande (där sådan rätt är aktuell) utan enbart har ett anspråk på skadestånd som bara kan göras gällande mot det bolag som nu saknar pengar till fullgörande av sina skyldigheter. Hävning aktualiserar även komplexa regler om värdering av entreprenaden, ett förfarande som kan försvåras av att man har en motpart som inte nödvändigtvis kan medverka i en sådan värdering.

När det är en entreprenör eller underentreprenör som har gått i konkurs kan AB 04 och ABT 06 kap. 8 § 8 verka lockande då ordalydelsen i denna paragraf förbinder entreprenören att medverka till att beställaren bland annat ska få överta avtal om material, varor och underentreprenader. Denna medverkansskyldighet kommer i praktiken att ha liten betydelse eftersom sådana överlåtelser av befintliga avtal förutsätter samtycke från de leverantörer eller underentreprenörer som ingått avtalen med den insolvente entreprenören.

Allt detta innebär att de praktiska fördelarna med en hävning ofta inte är så stora som man först kan tro. Med hänsyn till de långtgående konsekvenser som en hävning medför rekommenderas det i princip alltid att man stämmer av med en jurist innan man häver. Detta gäller än mer när man står inför den rättsliga och praktiska komplikation som en konkurs medför.

Ta kontakt med konkursförvaltaren

Som vi förklarade i den första artikeln innebär konkursen att den juridiska person som avtalet ingicks med, bolaget i konkurs, nu helt saknar alla resurser för att fortsätta arbetet. Allt byggmaterial som köpts in och inte levererats, alla pengar som skulle användas för att betala löner eller entreprenörsfakturor och alla andra tillgångar som fanns i bolaget vid konkursutbrottet tas över av konkursboet och får endast förvaltas av konkursförvaltaren.

Det första man bör göra vid dessa kontakter är att klargöra vilka anspråk man har på bolaget i konkurs, oavsett om dessa avser färdigställande, viten eller eventuella skadestånd. I praktiken kommer dessa anspråk oftast att omvandlas till anspråk på att få ut pengar. Om man inte har särskild säkerhet kommer sådana anspråk att vara oprioriterade, vilket innebär att man i de allra flesta fall efter avslutad konkurs enbart kommer få ut enstaka procent av det totala belopp som man har rätt till (om man får ut någonting över huvud taget).

Ibland kan konkursförvaltaren ha ett intresse av att fullgöra ditt avtal, vilket i regel enbart sker om konkursboet med små arbetsinsatser och små kostnader kan få ut stora belopp från dig eller från någon annan kontraktspart. Ett exempel på detta kan vara om det enskilda entreprenadkontraktet ställer krav på att fel i slutbesiktningsutlåtande måste vara avhjälpta innan av beställaren innehållna medel betalas ut. Beroende på situationen kan man också försöka hitta möjligheter att från konkursboet ta över avtal med konkursbolagets beställare eller underentreprenörer (om dessa samtycker till detta) eller köpa loss inköpt material.

Kom ihåg att uppgörelser med konkursförvaltaren i regel förutsätter att man kan erbjuda konkursboet någonting som är till en sådan ekonomisk nytta för konkursboet att konkursförvaltaren bedömer det vara värt att vilja lägga ned arbete på att granska och ta ställning till eventuella förslag. Konkursförvaltarens arvode bekostas nämligen i första hand av konkursboet och dennes arbete innebär därför en kostnad för konkursboet, vilken konkursförvaltaren måste motivera som skälig i efterhand.

Eftersom konkursförvaltaren som utgångspunkt inte har några särskilda skyldigheter mot konkursbolagets gamla kontraktsparter är oftast enklast för denne att säga nej till förslag från dessa. Trots detta bör man i vart fall som ett första steg ta kontakt med konkursförvaltaren och fråga vad denne har för avsikter i just detta enskilda fall.

Ta kontakt med beställare eller underentreprenörer

I regel finns det stora ekonomiska värden hos ett konkursbolags motpart. Om det är en generalentreprenör som har gått i konkurs är det i regel dennes beställare som innehåller pengar. Är det istället ens anlitade entreprenör eller underentreprenör är det inte sällan som en stor del av det praktiska arbetet i dennes entreprenad rent faktiskt utförs av underentreprenörer.

När motparten går i konkurs kan det därför vara bra att ta kontakt med beställare, underentreprenörer eller andra kontraktsparter som man kan hitta ett samarbete med för att uppfylla ens egna kontrakt eller till exempel få del av ett garantiansvar som man är särskilt intresserad av. Man kan försöka förhandla fram lösningar varigenom man tar över de avtal som dessa har med den insolvente kontraktsparten eller så kan man beroende på situationen ingå helt nya avtal med dessa aktörer.

När man ger sig in i sådana diskussioner måste man komma ihåg att man saknar avtal med de bolag man nu förhandlar med. Detta kan innebära såväl en nackdel som en fördel på så sätt att man å ena sidan inte har någon skyldighet att uppfylla de åtaganden som den insolvente kontraktspartens inte hann uppfylla innan konkursen. Å andra sidan betyder detta att de parter som man förhandlar med inte har någon skyldighet att ingå avtal och lika gärna kan ställa upp särskilda villkor (till exempel vad gäller betalning för sådant som man själv egentligen inte är betalningsskyldig för). Dessa diskussioner blir således normala affärsmässiga förhandlingar (om än under särpräglade förhållanden) där båda parter får försöka hitta en lösning som de båda är nöjda med.

Allmänt om att ingå överenskommelser efter en konkurs

Eftersom inblandade parter efter en konkurs förhandlar kring överenskommelser som helt eller delvis ansluter till befintliga avtal avseende samma entreprenad ställer sådana förhandlingar större krav på förståelse för juridiken än vanliga avtalsförhandlingar. Detta gäller särskilt då konkursförvaltarens roll i diskussionerna kommer att variera beroende på de särskilda förutsättningarna i det enskilda fallet. Med anledning av detta finns det större anledning än vanligt att vända sig till en jurist för att i ett tidigt skede reda ut vad som gäller och vilka överenskommelser man kan eller bör ingå.

Avslutande synpunkter

Genom denna artikelserie har vi försökt ge en övergripande inblick i ett rättsområde som är väldigt komplext och särpräglat. Det är förstås omöjligt att inom ramen för en sådan artikelserie beröra alla frågor som kan tänkas uppstå i samband med konkurs, men förhoppningsvis kan denna serie tjäna som en första introduktion och vara till hjälp inför kontakter med myndigheter eller juridiska rådgivare.



Relaterade medarbetare