Nyhet Entreprenadtvist avseende byggnation av pizzeria

15 december, 2019

Svea hovrätt har nyligen avgjort ett minst sagt rörigt mål (nr T 4005-16, dom 2019-11-15) som täckt allt från outtalade funktionskrav till preskriptionsfristen för att invända mot en överbesiktning. Målet i hovrätten berörde såväl beställaren, entreprenören som överbesiktningsmannen och inleddes vid två olika tingsrätter innan avgörandena överklagades till hovrätten. Förutom att flera frågor fanns uppe till prövning och att de tre parterna riktat krav mot varandra är det tänkvärt att se hur kraven hängde ihop. Vidare har hovrätten intressant nog öppnat för att ett företag kan ursäktas en sen reklamation i fall där dess ställföreträdare insjuknat.

Tvisten gällde uppförandet på totalentreprenad av en byggnad avsedd att användas som pizzeria. Entreprenaden underkändes både vid slutbesiktning och vid överbesiktning, bland annat för att degrummet inte slutits. Beställaren hävde sedan avtalet till följd av underkännandet. 

entreprenadtvistEntreprenören gjorde gällande att entreprenaden rätteligen borde ha godkänts. På denna grund menade entreprenören att beställaren inte hade rätt att häva avtalet och att entreprenören därmed lidit skada då man inte kunnat avhjälpa vissa fel. Entreprenören begärde därför ersättning av såväl beställaren som överbesiktningsmannen.

Hovrätten kom fram till att det var fel att underkänna entreprenaden eftersom ett oslutet degrum trots allt uppfyllde det outtalade funktionskravet att kunna bereda deg och baka pizza i lokalen. Beställarens hävning var därför obefogad. Hovrätten avslog däremot entreprenörens krav på skadestånd mot beställaren och överbesiktningsmannen. Entreprenören ansågs visserligen ha fått ett intäktsbortfall till följd av prisavdrag på kontraktssumman, men skulle samtidigt också ha haft kostnader för att avhjälpa felen. Eftersom det saknades underlag för att bedöma om intäktsbortfallet översteg kostnaderna fann hovrätten att någon skada inte visats.

Överbesiktningsmannen krävde ersättning för besiktningskostnaderna av entreprenören och beställaren tillsammans. Beställaren medgav kravet medan entreprenören motsatte sig kravet med hänvisning till att överbesiktningen var behäftat med fel (entreprenaden borde ha godkänts). På invändning av överbesiktningsmannen fann dock hovrätten att entreprenören reklamerade felet först tio veckor efter att ha fått del av besiktningsutlåtandet och att reklamationen därför skett för sent. Entreprenören menade att skälet till förseningen var att dess ställföreträdare insjuknat. Hovrätten öppnade i domskälen för att det inte är uteslutet att beakta att en ställföreträdares sjukdom kan utgöra godtagbart skäl för en senare reklamation. Däremot hade det inte i målet preciserats när ställföreträdaren blev sjuk och det fanns omständigheter som tydde på att han borde ha kunnat utföra en reklamation innan han insjuknade. Hovrätten godtog därför inte påståendet.

Beställaren hade som sagt frivilligt betalat besiktningskostnaderna men, eftersom betalningsskyldigheten ålagts beställaren och entreprenören tillsammans, krävde beställaren entreprenören på dennes del. Hovrätten avslog begäran av det skälet att överbesiktningen rätteligen borde ha lett till godkännande och att entreprenören därför var vinnande part i överbesiktningen.

Slutligen begärde beställaren förseningsvite av entreprenören. Enligt avtal skulle ”restaurangdelen” av byggnaden färdigställas cirka sju veckor före resterande delar. Parterna var oeniga om en planritning i en tilläggsbeställning, där en avskiljningsvägg till restaurangen tagits bort, medförde att hela byggnaden nu blev ”restaurangdel”. Hovrätten fann att detta var en alltför ingripande tolkning och att entreprenören därför inte var försenad. Något vite dömdes därmed inte ut.

Entreprenören har nu överklagat domen till Högsta domstolen. Något beslut om prövningstillstånd har ännu inte fattats.



Relaterade medarbetare