Publikation Var det rätt att göra slut? – artikelserie om hävning av entreprenad

23 mars, 2020
Artikelserie, del 2 av 3

Att häva en entreprenad är en av de mest ingripande påföljderna som kan göras gällande, eftersom det innebär att kontraktet inte längre kommer att fullgöras. En sådan avgörande åtgärd för parternas kontraktsförhållande ger av naturliga skäl upphov till många frågor av juridisk karaktär. I denna artikelserie behandlar vi några av de frågor som kan dyka upp vid olika stadier av hävningsförfarandet. Artikelserien består av tre delar och har sin utgångspunkt i AB 04 och ABT 06.

I artikelseriens första del berörde vi situationen när en part står inför att häva en entreprenad. När den parten väl bestämt sig för att häva och lämnat en hävningsförklaring, kan det hända att motparten anser att situationen inte alls är så allvarlig att avtalsrelationen måste upplösas. Den här artikeln berör situationen då en hävningsförklaring har lämnats och motparten anser eller misstänker att det saknas grund för hävning. Frågor kan då uppstå om vilka valmöjligheter motparten har och vad som kan hända om en hävning är obefogad.

Vad är en obefogad hävning?

Med obefogad hävning avses en hävningsförklaring som lämnas utan att det föreligger någon grund som ger rätt till hävning.

Som nämndes i artikelseriens första del är det omständigheterna vid hävningstillfället, det vill säga då hävningsförklaringen lämnades, som är avgörande för bedömningen om det fanns grund för att häva entreprenaden. Om mottagaren vid tidpunkten för mottagandet av hävningsförklaringen hunnit rätta de brister som tidigare utgjort grund för hävning är hävningen alltså obefogad. Det är dock oklart huruvida hävningsrätten kvarstår om det är den hävande parten som före hävningstillfället åtgärdar de hävningsgrundande brister som motparten ansvarar för.

Det kan även nämnas att en obefogad hävning inte kan ”läkas” på grund av en eventuell missbedömning av den hävande parten. Att denne felaktigt trodde att det fanns grund för hävning medför alltså inte att hävningen blir befogad.

Att acceptera eller motsätta sig hävningen, det är frågan

Hävning av entreprenadNär en part mottar en obefogad hävningsförklaring har denne två huvudsakliga valmöjligheter: att acceptera hävningen eller motsätta sig den.

Om mottagaren väljer att acceptera hävningen innebär det att denne godtar att hävningen gäller som om den vore befogad. Vill mottagaren istället göra gällande att hävningen är obefogad kan denne välja att motsätta sig hävningen.

Väljer mottagaren att motsätta sig hävningen kan denne antingen göra gällande påföljder direkt (krav på fullgörelse, skadestånd och/eller egen hävning), eller enbart invända att hävningen inte är befogad och senare precisera vilken påföljd denne vill göra gällande med anledning av den obefogade hävningen.

Det kan vara riskfyllt för mottagaren att vänta för länge med att ta ställning till om man ska acceptera eller motsätta sig hävningen. Passivitet från mottagarens sida kan nämligen leda till att denne förlorar sin rätt att motsätta sig hävningen.

Motsätta sig hävningen och själv häva

Att avge en obefogad hävningsförklaring kan uppfattas som bristande fullgörelse eller befarad överträdelse av kontraktet. Detta innebär att den mottagande parten kan ges rätt att själv häva avtalet på grund av den obefogade hävningen, om den utgör ett väsentligt avtalsbrott.

Ett exempel på detta återfinns i Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 19 december 2019 i mål nr T 401-19 (samma mål som berördes i den här artikelseriens första del, då avseende frågan om komplettering av hävningsgrunder). Domstolen bedömde i det fallet att beställarens hävning var obefogad och utgjorde ett sådant väsentligt avtalsbrott som innebar att entreprenören i sin tur hade rätt att häva parternas avtal.

Motsätta sig hävningen och kräva fullgörelse

En hävningsförklaring kan i många fall antas påverka parternas förtroende för varandra. Trots detta kan det finnas situationer där den part som anser att motpartens hävning är obefogad inte själv vill häva avtalet, utan istället vill att avtalet ska följas. Till exempel kan så vara fallet om beställaren har svårt att hitta en annan entreprenör som kan fullgöra arbetet i rätt tid, eller om entreprenaden är av central betydelse för entreprenörens verksamhet.

Mottagande part kan i så fall kräva fullgörelse av avtalet, vilket innebär att denne invänder att avtalet fortfarande är gällande mellan parterna. Huruvida det är en absolut rätt att få fullgörelse har dock diskuterats i den juridiska litteraturen. Möjligen kan mottagande part behöva tolerera att avtalet upphör, och istället nöja sig med att kräva skadestånd för den obefogade hävningen, i de fall där fullgörelse skulle innebära uppoffringar som inte står i proportion till mottagarens intresse av fullgörelsen.

Kombinera hävning/krav på fullgörelse med skadestånd

Den mottagare av en obefogad hävning som väljer att motsätta sig hävningen kan välja att kombinera sitt krav på fullgörelse eller sin mothävning med ett krav på ersättning för skada.

Väljer mottagaren att mothäva avtalet aktualiseras skadeståndsbestämmelserna i kap. 8 §§ 6 och 7 i AB 04/ABT 06. Om den som mothäver är en beställare har denne rätt  till ersättning för den kostnadsökning som uppkommit för entreprenadens färdigställande på grund av mothävningen, och den skada som hävningen i övrigt orsakat denne. Om den som mothäver är en entreprenör har denne rätt till ersättning för den skada som hävningen orsakar denne.

Väljer mottagaren att istället kräva fullgörelse aktualiseras däremot skadeståndsbestämmelserna i femte kapitlet AB 04/ABT 06.

Hävningens betydelse i förhållande till andra aktörer

Det som beskrivits ovan berör förhållandet mellan den hävande parten och den part som mottar hävningsförklaringen. Det kan dock noteras att det i en entreprenad kan finnas flera aktörer som på ett eller annat sätt är kopplade till parterna, till exempel sido- och underentreprenörer. Detta kan bli problematiskt vid hävning. AB 04 och ABT 06 anger nämligen inte vilka verkningar en hävning får i förhållande till andra aktörer än den hävande parten och parten som mottar hävningsförklaringen. Hävningen i sig medför inte en rätt enligt AB 04 och ABT 06 att häva i förhållande till andra aktörer. I vilken mån hävningen får betydelse i andra avtalsförhållanden beror på vad som avtalats i dessa.

Ett avslutande medskick

Som denna artikel visar finns det flera sätt för mottagaren av en obefogad hävning att agera, och denne ställs inför flera svåra bedömningar. Rådet till den som mottar en hävningsförklaring blir därför, som alltid vid svåra juridiska överväganden, att konsultera en jurist.

 

Den tredje och sista delen av denna artikelserie kommer att behandla situationen när hävningen är ett faktum och det uppstår frågor om värdering och ersättning i anledning av hävningen.



Relaterade medarbetare