Publikation Hur du gör slut – artikelserie om hävning av entreprenad

26 februari, 2020
Artikelserie del 1 av 3

Att häva en entreprenad är en av de mest ingripande påföljderna som kan göras gällande, eftersom det innebär att kontraktet inte längre kommer att fullgöras. En sådan avgörande åtgärd för parternas kontraktsförhållande ger av naturliga skäl upphov till många frågor av juridisk karaktär. I denna artikelserie behandlar vi några av de frågor som kan dyka upp vid olika stadier av hävningsförfarandet. Artikelserien består av tre delar och har sin utgångspunkt i AB 04 och ABT 06.

Den första delen av vår artikelserie berör situationen när en part står inför hävning av en entreprenad och ska lämna meddelande om hävning till motparten, en så kallad hävningsförklaring. Frågor som aktualiseras i situationen, och vars svar inte helt tydligt kan utläsas av AB 04 och ABT 06, är bland annat när och hur hävningsförklaringen ska lämnas, vad den ska innehålla och om det är möjligt att komplettera hävningsgrunderna i efterhand. Den sistnämnda frågan är särskilt aktuell eftersom den nyligen prövades av Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Vad är en hävningsförklaring?

Hävningsförklaringen utgör startskottet för hävningsförfarandet och är kort sagt ett meddelande till motparten om att kontraktet hävs. Det är viktigt att skilja på en hävningsförklaring och kommunikation som förs mellan parterna innan en hävning. Den part som lämnar hävningsförklaringen blir nämligen bunden av denna så fort mottagaren tar del av den. Därefter kan hävningsförklaringen inte återtas utan att motparten medger det, eftersom motparten har anledning att anpassa sig efter beskedet. Hävningsförklaringen har alltså som syfte att göra hävningen definitiv och är inte avsedd att användas som en påstötning om rättelse eller för att förhandla med motparten.

När ska en hävningsförklaring lämnas?

Hävning av entreprenadHävningen sker när hävningsförklaringen avlämnas. Det är alltså omständigheterna vid hävningsförklaringens avlämnande som blir avgörande för de rättsliga konsekvenserna av hävningen, till exempel den hävande partens rätt till skadestånd (vilket kommer att behandlas senare i denna artikelserie).

Varken AB 04, ABT 06 eller rättspraxis ger någon tydlig ledning för hur länge en part kan vänta med att lämna en hävningsförklaring. Tidpunkten för när hävningsförklaringen lämnas kan ha betydelse för bedömningen av kontraktsbrottets allvar och som sagt vilka verkningar hävningen kan få. Om man väntar för länge med hävningsförklaringen kan motparten dock göra gällande att dröjsmålet till exempel har inverkat negativt på möjligheterna att begränsa skador i entreprenaden.

Det kan nämnas att en part kan behöva agera på visst sätt innan denne har rätt att häva, vilket bland annat kan utläsas av vissa hävningsgrunder som räknas upp i kap. 8 §§ 1 och 2 AB 04 och ABT 06 (observera att uppräkningen inte är uttömmande). Till exempel kan det, för beställarens rätt att häva på grund av att utförd del av entreprenaden i väsentligt hänseende inte är kontraktsenlig, förutsättas att avhjälpande inte skett utan dröjsmål efter att beställaren erinrat om detta (se kap. 8 § 1 punkt 3 AB 04 och ABT 06). Vidare krävs till exempel för entreprenörens rätt att häva på grund av att beställaren underlåter att fullgöra sina åligganden, att rättelse inte sker utan dröjsmål efter erinran (se kap. 8 § 2 punkt 1 AB 04 och ABT 06).

Hur ska en hävningsförklaring lämnas?

I  kap. 8 §§ 1 och 2  AB 04 och ABT 06 anges att parterna har rätt att skriftligen häva kontraktet. Att en hävningsförklaring över huvud taget måste lämnas till motparten kan alltså utläsas av dessa bestämmelser. Högsta domstolen har i NJA 1992 s. 728 också generellt uttalat att när en part vill häva ett kontrakt på grund av kontraktsbrott gäller som huvudregel att en uttrycklig hävningsförklaring ska lämnas till motparten. Enligt domstolen finns ett undantag från denna huvudregel när det står klart att kontraktet inte kommer att fullgöras och en uttrycklig hävningsförklaring därför inte anses nödvändig. Motparten måste dock alltid informeras för det fall den hävande parten vill begära skadestånd på grund av ett hävningsgrundande kontraktsbrott.

Vad ska en hävningsförklaring innehålla?

Det uppställs inget uttryckligt krav i AB 04 eller ABT 06 på att hävningsförklaringen ska ha visst innehåll. Det är ändå alltid bra att försöka vara tydlig inför motparten om varför man häver kontraktet. För tydlighets skull är det också viktigt att vara noga med vilka termer som används i hävningsförklaringen och att det framgår att man faktiskt vill uppnå en hävning.

Är det möjligt att komplettera hävningsgrunderna i efterhand?

Det har diskuterats om den hävande parten är bunden av grunder som angetts i en hävningsförklaring, eller om det är möjligt att i efterhand komplettera med ytterligare hävningsgrunder. Denna fråga var nyligen uppe till prövning i Hovrätten över Skåne och Blekinge och domen meddelades den 19 december 2019 i mål nr T 401-19.

I målet hade ett kommunalt bostadsbolag anlitat ett byggbolag som entreprenör för att bygga bostäder. Det var en totalentreprenad och ABT 06 gällde. Bostadsbolaget hävde entreprenadkontraktet och angav i hävningsförklaringen ett antal grunder för hävningen. Enligt byggbolaget var hävningen obefogad och senare inleddes därför en tvist vid Malmö tingsrätt. I tingsrätten gjorde bostadsbolaget gällande ytterligare en grund för hävningen och då uppstod frågan om domstolen vid prövningen om bostadsbolaget haft rätt att häva entreprenadkontraktet skulle ta hänsyn till samtliga grunder som bostadsbolaget nu hade gjort gällande, eller endast de grunder som hade angetts i hävningsförklaringen.

Tingsrätten konstaterade att denna fråga ännu inte var prövad av Högsta domstolen och att det generellt finns två alternativa synsätt. Det ena synsättet är att det inte finns något krav på att ange någon hävningsgrund i hävningsförklaringen och att det därför inte kan finnas något hinder mot att en part i efterhand kompletterar en hävningsförklaring med grunder. Det andra synsättet är att hävningsförklaringen måste innehålla alla de omständigheter som den hävande parten gör gällande eftersom den part som mottar hävningsförklaringen måste ha möjlighet att avgöra om hävningsförklaringen ska godtas eller inte.

I det aktuella målet ansåg tingsrätten att det inte fanns något krav på att den som häver ett kontrakt anger vilket kontraktsbrott som läggs till grund för hävningen. Därför bedömde tingsrätten att den hävande parten bör vara fri att vid en tvist om huruvida hävningen var befogad eller inte, göra gällande samtliga kontraktsbrott som denne menar ligger motparten till last.

Målet överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge, som anslöt sig till tingsrättens bedömning om att samtliga hävningsgrunder som åberopats ska beaktas av domstolen vid prövningen om rätten att häva entreprenadkontraktet. Grunden som den hävande parten hade kompletterat med i efterhand beaktades alltså i både tingsrätten och hovrätten. Hovrättens avgörande överklagades inte till Högsta domstolen.

Den andra delen av den här artikelserien kommer att behandla valmöjligheterna som motparten har vid hävning och vad som kan hända om en hävning är obefogad.



Relaterade medarbetare