Artikel Artikelserie om entreprenadindex –  Del 1: Introduktion till index

29 maj 2023
   

De senaste åren har många uppmärksammat hög inflation i samhället i allmänhet och stora ökningar av byggmaterialpriser i synnerhet. De tänkbara orsakerna till prisökningarna är många, men vad som står klart är att såväl beställare som entreprenörer behöver hantera detta i sina entreprenader. Som ett svar på prisökningarna har det blivit vanligare med önskemål om indexering av exempelvis fasta priser, à-priser eller timpriser. I denna artikelserie ska vi gå igenom vad detta innebär. Vi inleder artikelserien med att redogöra för vad ett index egentligen är och hur Entreprenadindex tas fram.

Vad är ett index?

Ett index är egentligen bara ett jämförelsetal som justeras periodvis (till exempel varje kalendermånad) utifrån hur det allmänna pris- eller kostnadsläget i samhället förändras. Frågan är alltså inte hur priser hos enskilda aktörer utvecklas utan utgångspunkten är att det är den övergripande utvecklingen på marknaden i stort som ska avspeglas.

Indexet utgår från en så kallad bas, som vanligen sätts till 100. Denna bas motsvarar priset/kostnaden för det som mäts vid bastidpunkten (det vill säga vid indexets start). Indextalet förändras sedan efter nästa period (till exempel efter nästa månad) beroende på hur priset/kostnaden förändrats under perioden.

Som exempel kan nämnas konsumentprisindex, vilket är ett känt index som syftar till att mäta de priser som enskilda konsumenter i Sverige faktiskt betalar för varor och tjänster. Bastidpunkten (med bas 100) för detta index är år 1980 och per mars 2023 var detta indextal uppe i 398,08, vilket motsvarar en nästan fyrfaldig ökning av priset på varor och tjänster mellan 1980 och 2023.

Varför finns det ibland önskemål om indexering av ersättning?

Utgångspunkten i AB 04 och ABT 06 är att ett avtalat pris inte justeras med hänsyn till hur kostnaderna ökat (eller minskat). Det kan innebära problem för entreprenörer som ofta behöver lämna bindande anbud för projekt som sedan ska utföras under ett antal års tid. Om kostnaderna för entreprenaden ökar under den tiden finns det en risk att projektet inte blir lika lönsamt som ursprungligt kalkylerat.

AB 04 och ABT 06 innehåller endast ett undantag från nyss nämnda utgångspunkt, nämligen 6 kap. 3 § AB 04/ABT 06. Detta är en paragraf som har diskuterats i flera sammanhang på sistone och som alla synes vara överens om är svår att tillämpa. Däremot finns det möjlighet för parterna att särskilt avtala om en automatisk justering av alla eller vissa avtalade priser i förhållande till ett valt index som ska spegla prisförändringarna på en viss marknad. Det innebär att om det valda indexet går upp ska också det avtalade priset gå upp och vice versa. Ibland framförs detta som ett önskvärt alternativ till en tillämpning av 6 kap. 3 § AB 04/ABT 06, men även indexregleringar är förenade med vissa juridiska frågeställningar som behöver hanteras med viss eftertanke.

Vad är Entreprenadindex?

I entreprenadsammanhang är det vanligaste att indexering följer Entreprenadindex, vilket sedan 2011 har ersatt det äldre entreprenadindexet E84. Entreprenadindex bastal om 100 utgår därmed från januari 2011. Med något undantag mäts Entreprenadindex den 15:e varje månad och publiceras den 15:e nästföljande månad.

Entreprenadindex är mer komplicerat än konsumentprisindex eftersom det egentligen innehåller ca 200 olika indexserier (så kallade littera). Något sammanvägt indextal av alla indexserier finns inte utan parterna till ett entreprenadkontrakt måste ange vilken eller vilka indexserier som ska tillämpas.

De littera som ingår i Entreprenadindex mäter kostnadsutvecklingen i olika delar av bygg- och anläggningsbranschen. Till exempel avser littera 2111 underentreprenader avseende målningsarbeten i nybyggnation medan littera 2112 avser samma arbeten fast i ombyggnadsprojekt. Vissa littera avser endast material av olika slag, som till exempel littera 1021 cement och littera 1091 gipsskivor.

Det finns även bredare littera, som till exempel littera 121 som avser entreprenader avseende flerbostadshus och förvaltningsbyggnader med stomme av platsgjuten betong. Dessa bredare littera utgörs av en sammanvägning av andra littera. Till exempel utgörs 34 % av littera 121 av olika materialindex (såsom ovan nämnda littera 1021 cement och littera 1091 gipsskivor) medan 18 % utgörs av olika underentreprenadindex (som t.ex. ovan nämnda littera 2111 underentreprenader avseende målningsarbeten i nybyggnation). För att uppnå önskad riskfördelning och utfall behöver parterna till ett entreprenadkontrakt noggrant utvärdera vilken eller vilka littera som ska tillämpas och vilka belopp som ska regleras med respektive littera.

Entreprenadindex framtid

Hittills har indextalen för Entreprenadindex publicerats av Byggföretagen men fastställts av den svenska statistikmyndigheten Statistiska Centralbyrån (SCB) i samråd med Byggföretagen och Installatörsföretagen. Den 1 mars 2023 beslutade dock SCB att avveckla sin verksamhet med att ta fram olika index, däribland Entreprenadindex. I dagsläget är det tänkt att SCB ska fortsätta ta fram underlaget fram till och med år 2025 så att beroendet av SCB ska kunna avvecklas. Hur siffrorna ska tas fram i framtiden och hur man ska säkra att de är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av kostnadsutvecklingen är ännu inte känt. Detta är viktiga frågor, särskilt mot bakgrund av att Konkurrensverket tidigare riktat kritik mot Entreprenadindex. Vi kommer säkerligen ha anledning att återkomma till frågorna längre fram, när det står klart vem som kommer ta över arbetet med Entreprenadindex.

I nästa artikel kommer vi att beskriva hur Entreprenadindex regleras i entreprenadkontrakt och tillämpas i entreprenader.