Artikel Hovrättsdom om formerna för avhjälpande av fel i en entreprenad

20 september 2021
   

Under sommaren har Hovrätten för Nedre Norrland dömt i ett mål som aktualiserat frågan om hur pass stränga eller specifika krav en beställare får ställa på entreprenörens avhjälpande av ett fel i entreprenaden (dom 2021-06-10, mål nr T 614-20).

Tvisten gällde ett totalentreprenadavtal där en bostadsrättsförening gett en entreprenör i uppdrag att utföra vissa renoverings- och monteringsarbeten i två tvättstugor. ABT 06 var avtalat. Föreningen krävde ersättning för att ha åtgärdat vissa påstådda fel i stugornas golv och väggar. Det rörde sig bland annat om ett glapp mellan grovbetongen och kakelplattorna samt i golvbeläggningen. Entreprenören motsatte sig kraven.

Efter att hovrätten konstaterat att fel förelåg i entreprenaden vilka entreprenören ansvarade för och att beställaren skriftligen reklamerat vissa av dessa fel, gick hovrätten över till frågan om föreningen hade rätt att avhjälpa på entreprenörens bekostnad.

Avhjälpa fel i entreprenadFöreningen krävde att entreprenören skulle avhjälpa felen med väggarna och ställde då som villkor att så skulle ske med ett nytt utförande, där väggarna reglades upp. Denna metod medförde vissa merkostnader, som föreningen sade sig kunna stå för. Vidare ville föreningen att den del av avhjälpandet som avsåg själva uppreglingen skulle utföras av en annan firma. Parterna kom därför överens om att entreprenörens avhjälpandeskyldighet inte omfattade uppreglingen av väggarna.

Entreprenören invände att man hade fråntagits möjligheten att avhjälpa felen i och med föreningens villkor på alternativt avhjälpande.

Hovrätten gick på föreningens linje. En viktig aspekt var att det rörde sig om en totalentreprenad, som enligt hovrätten medförde att ansvaret för felavhjälpande även innefattade projektering av ny teknisk lösning. Huruvida föreningens krav gick utöver entreprenörens ansvar var i någon mening ovidkommande, eftersom föreningen åtog sig att stå för merkostnaderna som det alternativa utförandet innebar. Inte heller föreningens önskemål om att en annan firma skulle utföra det arbete som låg utanför entreprenörens överenskomna avhjälpandeskyldighet ansågs ha berövat entreprenören möjligheten att avhjälpa de fel som entreprenören faktiskt åtog sig att åtgärda. Entreprenören var följaktligen såväl berättigad som skyldig att åtgärda felet enligt föreningens önskemål. Att så inte skedde inom två månader innebar att föreningen fick rätt att själv ombesörja åtgärden på entreprenörens bekostnad.

Avgörandet är särskilt intressant såvitt gäller frågan om hur pass specifika krav på avhjälpande en beställare får ställa på sin totalentreprenör. Omständigheterna i fallet var speciella, bland annat då beställaren dessutom hade gått med på att betala för merkostnaden för det alternativa utförandet. Det går därför inte att säga var gränsen går. Avgörandet har inte överklagats.