Besiktningsmannens uppdrag - Kilpatrick Townsend

Publikation Besiktningsmannens uppdrag

18 november, 2022

Om det vid tidpunkten för en besiktning föreligger ett fel som inte har antecknats i besiktningsutlåtandet är beställaren som utgångspunkt förhindrad att senare göra gällande felet. Det finns dock ett antal undantag från denna huvudregel, till exempel om felet inte märkts vid besiktningen och inte heller borde ha märkts (se kap. 7 § 11 andra stycket AB 04/ABT 06). Det sista ledet i undantaget innebär att man måste fråga sig om det rimligen kan krävas att besiktningsmannen skulle ha upptäckt det aktuella felet. En ständigt aktuell fråga vid senare upptäckta fel är alltså vad besiktningsmannen förväntades göra under besiktningen. Vi tittar i denna artikel närmare på vad som egentligen ingår i en besiktningsmans uppdrag.

Besiktningsmannen ska ha kännedom om parternas avtal

Enligt kap. 7 § 11 AB 04/ABT 06 ska besiktningsmannen med ”noggrant iakttagande av parternas rätt” undersöka och bedöma i vad mån entreprenaden eller en del av den uppfyller kontraktsenliga fordringar. Själva syftet med en besiktning är alltså att besiktningsmannen ska bedöma i vilken mån entreprenaden är behäftad med fel (med andra ord, i vad mån entreprenaden uppfyller ”kontraktsenliga fordringar”).

För att kunna pröva detta krävs det att besiktningsmannen har tillgång till parternas avtal samt har kunskap om vad som står däri. Vad parterna har avtalat om framkommer dock inte enbart av entreprenadkontraktet, utan oftast sker löpande olika former av överenskommelser (till exempel vid byggmöten eller genom ÄTA-arbeten).

Byggandets kontraktskommitté (BKK) – föreningen som tagit fram bland annat AB 04 och ABT 06 – har publicerat en handledning för entreprenadbesiktningar, där föreningen ger sin syn på hur besiktningar enligt standardavtalen bör genomföras. Enligt handledningen ingår det i besiktningsmannens uppdrag att inhämta kunskap om parternas överenskommelser.  Det kan i sammanhanget dessutom nämnas att det följer av kap. 7 § 14 punkt 10 AB 04/ABT 06 att besiktningsutlåtandet ska innehålla anteckning om ”entreprenadhandlingarna och andra överenskommelser rörande entreprenadens omfattning och utförande”.

Det ligger alltså i besiktningsmannens uppdrag att skaffa sig kännedom om parternas avtal och övriga överenskommelser, samt i förekommande fall att tolka dessa för att avgöra om entreprenaden är kontraktsenligt utförd eller inte.

Teknisk kunskap och noggrannhet

För att besiktningsmannen ska kunna utföra sitt uppdrag att undersöka och bedöma i vad mån entreprenaden är behäftad med fel räcker det dock inte med kunskap om parternas avtal, det krävs dessutom fackkunskap inom aktuella områden. Därutöver förväntas besiktningsmannen tillämpa dessa kunskaper genom en noggrann undersökning av det arbete som utförts. Frågan är dock hur pass omfattande denna undersökning förväntas vara.

Enligt BKK:s handledning för entreprenadbesiktningar får frågan om vad som kan anses vara dolt bedömas utifrån praxis för ett ”fackmässigt besiktningsarbete”. Bedömningen tycks alltså utgå från vad som kan förväntas av en normalt kompetent och aktsam besiktningsman inom området.

Exakt vad som ska anses utgöra fackmässigt besiktningsarbete är givetvis svårt att säga. BKK kommer dock i sin handledning med ett antal allmänna riktlinjer för hur besiktningsarbete bör utföras.

BKK är av uppfattningen att det inte är tillräckligt att konstatera att ”det som syns är inte dolt, det som inte syns är dolt”.

För det första kan besiktningsmannen inte bortse från delar som lätt kan göras synliga. En besiktningsman förväntas därför normalt öppna inspektionsluckor och dylikt, använda sig av enklare handgrepp och verktyg samt stegar för att inspektera delar högre upp.

Det kan i sammanhanget vara bra att känna till att enligt kap. 7 § 15 sjunde stycket AB 04/ABT 06 åligger det entreprenören att tillhandahålla den handräckning som erfordras vid besiktning. Med handräckning avses tillhandahållande av och hjälp med stegar, specialmanövrering av hiss och dylikt. Det åligger alltså entreprenören att vara behjälplig i den typen av frågor.

För det andra måste besiktningsmannen beakta att vissa typer av fel kanske bara är synliga i en viss belysning, till exempel att repor i fönsterglas kan vara svåra att upptäcka om det är mörkt ute.

För det tredje finns det fel som kan vara att anse som dolda trots att de är möjliga att se. Kulörer och dylikt beskrivs ofta i sifferkoder, och det kan vara svårt för besiktningsmannen att upptäcka en mindre uppenbar avvikelse. Även avvikelser i mått, toleranser och liknande kan vara svåra att upptäcka. Det är enligt BKK knappast rimligt att besiktningsmannen normalt ska kontrollera mer än det som är synligt utan hjälpmedel. Vissa för funktionen avgörande mått bör dock kontrolleras av besiktningsmannen (såsom bredd i utrymningsvägar).

För det fjärde förväntas en besiktningsman använda sig av alla sinnen vid besiktningen, och borde till exempel inte bortse från uppenbar mögellukt.

Sammantaget tycks det således ligga i besiktningsmannens uppdrag att inte enbart gå runt på arbetsplatsen och okulärt besikta arbetena, utan besiktningsmannen måste nyttja alla sina sinnen och dessutom i vissa fall vidta åtgärder för att kunna närmare undersöka delar av entreprenaden.

Entreprenörens kvalitetsdokumentation kan inverka på besiktningsmannens uppdrag

Besiktningsmannen måste inte nödvändigtvis på egen hand faktiskt kontrollera själva utförandet i samtliga delar. Av kap. 7 § 12 andra stycket AB 04/ABT 06 följer nämligen att besiktningsmannen vid slutbesiktning ska avgöra om entreprenörens skriftliga dokumentation, som visar att en del av entreprenaden är kontraktsenligt utförd, utgör tillräckligt underlag för bedömningen av delen i fråga. Besiktningsmannen kan alltså i vissa fall nöja sig med entreprenörens dokumentation, i sådana fall måste besiktningsmannen inte fysiskt besikta den aktuella delen av entreprenaden.

Utifrån bestämmelsens ordalydelse tycks den endast vara tillämplig vid slutbesiktningar. Enligt BKK:s handledning borde dock bestämmelsen kunna tillämpas även vid andra former av besiktningar. Om en entreprenör skriftligen verifierat att garantiåtgärder utförts kontraktsenligt borde besiktningsmannen alltså kunna välja att förlita sig på handlingarna vid garantibesiktningen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ställs det förhållandevis höga krav på en besiktningsman vid utförandet av besiktningsuppdraget – denne förväntas inte bara vara en praktiker med god kunskap om hur den aktuella typen av arbete bör utföras, utan behöver även ha kunskap om de överenskommelser som parterna träffat såväl inför som under entreprenaden. Väl på plats på arbetsområdet förväntas besiktningsmannen inom rimlighetens gränser kontrollera entreprenaden. Detta innebär bland annat att besiktningsmannen förväntas skaffa sig tillgång till utrymmen som är lättåtkomliga, men att besiktningsmannen inte måste kontrollera samtliga mått och toleranser inom entreprenaden.

Besiktningsmannens uppdrag kan därmed ofta vara omfattande. Ett sätt att minska behovet av ingående kontroller från besiktningsmannens sida är genom dokumentation från entreprenören. Därutöver har beställaren möjlighet att påverka besiktningens omfattning genom direktiv till besiktningsmannen, beställaren kan med andra ord hålla nere besiktningskostnaden genom att be besiktningsmannen begränsa sin arbetsinsats.

Frågan om vad som kan anses vara dolt fel ska dock bedömas utifrån praxis för ett fackmässigt besiktningsarbete, oberoende av vad som avtalats med besiktningsmannen. Om beställaren exempelvis meddelar att besiktningsmannen inte ska kontrollera ventilationen, och det därefter visar sig ha förelegat ett uppenbart fel i ventilationssystemet, kommer beställaren troligtvis inte kunna hävda att felet ska anses ha varit dolt vid besiktningen. Om beställaren begär att besiktningsmannen ska begränsa sin insats är det alltså sannolikt beställaren som står risken att fel förbigås.