Nyhet Kraftiga skyfall – en utmaning för entreprenadprojekt

27 oktober 2021
   

Under augusti månad i år föll stora mängder regn över Gävle. Majoriteten av denna regnmängd föll mellan den 17-18 augusti 2021, enligt uppgift från SMHI uppmättes hela 161 millimeter regn vid en av mätstationerna i Gävle under ett dygn, vilket utgör ett av de värsta regnovädren på två decennier. Skyfallet orsakade översvämningar av såväl viadukter som byggnader.

Extrema väderförhållanden spås bli allt mer vanliga i takt med att klimatet förändras. Perioder med kraftiga skyfall kan givetvis komma att påverka hela samhällen, likt regnet som föll över Gävle, men skyfallen kan också komma att påverka anläggningsentreprenader. Frågan är vad det kan få för entreprenadrättsliga följder när allvarliga skyfall drabbar en entreprenad.

Hinder

hinder regn entreprenadEn fråga som kan komma att aktualiseras om ett skyfall drar in över en entreprenad är huruvida regnet kan utgöra hinder. I kap. 4 § 3 punkten 4 AB 04 regleras entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av osedvanliga väderleks- eller vattenståndsförhållanden. Enligt bestämmelsen är entreprenören berättigad till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av bland annat väderleks- eller vattenståndsförhållanden som är osedvanliga för byggnadsorten och som inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena.

Med väderleksförhållanden avses bland annat nederbörd och temperatur. För att entreprenören ska ha rätt till tidförlängning enligt kap. 4 § 3 punkten 4 AB 04 ska dels förhållandena vara osedvanliga för byggnadsorten, dels ska förhållandena inverka särskilt ogynnsamt på arbetena. För att bedöma vad som är osedvanligt för byggnadsorten kan man exempelvis inhämta statistik från SMHI eller motsvarande institut. Ett kraftigt snöfall i norra Sverige under vinterhalvåret kan mycket väl hindra en entreprenör från att utföra vissa arbeten enligt plan, men det kan knappast klassas som osedvanligt. Däremot kan det klassas som osedvanligt om motsvarande snöoväder under samma period plötsligt drar in över södra Sverige.

Entreprenören har dock inte rätt till ersättning för hindret utan har endast rätt till tidsförlängning.

Skada på ej avlämnad del av entreprenaden

Även frågan om vem som ansvarar för skada på ej avlämnad del av entreprenaden komma att aktualiseras vid allvarliga skyfall. I kap. 5 § 1 första stycket AB 04 stadgas att entreprenören under entreprenadtiden ansvarar för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Om ett skyfall orsakar skada på ej ännu avlämnad del av entreprenad är entreprenören som huvudregel ansvarig för den skadan.

Notera dock att kap. 5 § 1 tredje stycket AB 04 anger att entreprenören inte ansvarar för skada på entreprenaden – hjälpmedel undantagna – som beror på exempelvis naturkatastrof eller liknande omständighet. Ansvarsbegränsningen utgör en så kallad force majeure-regel. Kännetecknande för force majeure-händelser är att de är av extraordinär karaktär och omöjliga att ta i beaktande, åtminstone i full utsträckning. En plötslig orkan som drar in över Sverige skulle kunna utgöra ett exempel på en sådan händelse. Vad gäller ett kraftigt skyfall är det ibland svårt att ta ställning till huruvida det är tillräckligt omfattande och svårförutsett för att klassas som en naturkatastrof eller inte. En naturkatastrof enligt detta stycke lär dock vara mer omfattande än väderleksförhållanden som är ”osedvanliga för orten”.

Om händelsen inte klassas som en naturkatastrof blir entreprenören enligt huvudregeln i kap. 5 § 1 AB 04 ansvarig för den skada som händelsen orsakar på ej ännu avlämnad del av entreprenaden.

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis kan varken en entreprenör eller en beställare rå på vädret, men många vetenskapsmän och organisationer pekar på att risken för extremväder kan öka som en följd av klimatförändringarna. Kanske kommer det alltmer extrema vädret innebära fler osedvanliga väderförhållanden eller till och med fler naturkatastrofer. Detta skulle kunna leda till att fler entreprenader drabbas av hinder och skador.

En annan tänkbar effekt på sikt skulle kunna bli att man i framtiden måste ta höjd för bland annat flera, kraftigare och mer oförutsägbara skyfall. Allteftersom jordens klimat förändras skulle man kunna ställas inför en utveckling där väderhändelser vilka tidigare klassades som extrema istället anses som alltmer normala. Vad som är en naturkatastrof idag kanske inte anses vara det om tio år. Det är därför inte helt otänkbart att framtiden kommer ställa högre krav på exempelvis anordningar för bortledning av vatten och även väderskydd, vilket kan påverka den entreprenadrättsliga riskfördelningen i de enskilda projekten. Denna utveckling utgör därför en utmaning för såväl beställare som entreprenörer i planeringen och utförandet av framtida projekt.