Hur en entreprenör bör hantera parallella mängdförteckningar - Kilpatrick Townsend

Publikation Hur en entreprenör bör hantera parallella mängdförteckningar

15 december, 2020

I en dom som meddelades av Svea hovrätt den 22 oktober 2020 (mål nr T 7981-19) fick domstolen anledning att ta ställning till en intressant tolkningsfråga avseende mängdkontrakt innehållandes mängdförteckningar. Bakgrunden var ett entreprenadavtal mellan Trafikverket och en järnvägsentreprenör där parterna hade kommit överens om att den senare skulle utföra en utförandeentreprenad avseende visst arbete i enlighet med ett mängdkontrakt.

Mängdkontraktet utgjordes av ett antal mängdförteckningar vilka fungerar på det viset att beställaren (Trafikverket) anger en viss mängd av till exempel arbetsprestationer, hjälpmedel, material och varor i en eller flera förteckningar som ingår i förfrågningsunderlaget. Anbudsgivarna (däribland järnvägsentreprenören) sätter därefter à-priser på de olika mängderna. Summan av à-priserna utgör den totala anbudssumman och vid avtalsslut – som här – också kontraktssumman.

mängdförteckningar mängdkontrakt

I målet fanns det flera parallella mängdförteckningar, snarare än en sammanhållen förteckning, som tillsammans utgjorde ett batteri av mängdförteckningar. En av mängdförteckningarna hade en beskrivande text – ”Geodetisk mätning” – vilket är en benämning på förfarandet när man genom noggrann överföring av mätdata från karta, ritning eller dylikt sätter ut punkter eller detaljer angående var något ska anläggas eller mäter in var något redan är anlagt. Sådant arbete fanns alltså upptaget i en av mängdförteckningarna. Tvisten i målet rörde huruvida ersättning för de geodetiska mätningsarbetena var inkluderat i kontraktssumman eller om järnvägsentreprenören hade rätt till ytterligare ersättning för dessa arbeten – och i så fall hur stor den ersättningen skulle vara.

Hovrätten konstaterade att det aktuella entreprenadkontraktet innehöll separata mängdförteckningar för olika teknikslag varav en för geodetiska mätningsarbeten. I förteckningen var arbetena ifråga “femstreckade”, vilket är en fackterm som innebär en specifik markering i en mängdförteckning som förkunnar att ersättningen för vissa arbeten ingår i ersättningen för en annan kod eller i ersättningen för övriga mängdförtecknade arbeten. I mängdförteckningen anges då streck i fem kolumner, därav termen att arbeten kan vara “femstreckade”.

Vidare konstaterade domstolen att det så kallade kompletthetskravet i MER Anläggning 10, som utgjorde kontraktshandling, var centralt. Kompletthetskravet hade följande lydelse.

Mängdförteckning förutsätts vara komplett och baserad på koder och rubriker i RA och AMA-nytt. BSAB-systemets regler för koder och rubriker tillämpas. Detta krav innebär att mängder ska vara förtecknade i enlighet med regelsystemet och därmed ange arbetets totala omfattning. I de fall mängd är utelämnad, för arbete där mängd enligt regelsystemet ska vara angiven, och detta inte uttryckligen är angivet i mängdförteckningen, regleras ersättningen för den uppkomna mängden från noll.

Parterna var överens om att kompletthetskravet inte hindrar att ett entreprenadkontrakt kan innehålla flera mängdförteckningar. Järnvägsentreprenören var dock av uppfattningen att kompletthetskravet innebär att varje enskild mängdförteckning måste vara utformad enligt de regler som uppställs i bland annat MER Anläggning 10 för att vara komplett, medan Trafikverket var av uppfattningen att flera mängdförteckningar kan läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet.

Efter att hovrätten konstaterat att det inte kunde anses visat att det funnits någon gemensam partsavsikt avseende huruvida de geodetiska mätningsarbetena skulle ingå i kontraktssumman så övergick man till att istället tolka kompletthetskravet utifrån objektiva grunder. Enligt hovrätten gav ordalydelsen inget klart besked i frågan om varje enskild mängdförteckning måste vara komplett eller om flera mängdförteckningar kan läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet.

Hovrätten instämde dock i den bedömning som också tingsrätten gjort och som tog sikte på att såväl avtalets systematik som rimlighetsskäl talade för Trafikverkets uppfattning. Därtill noterades att samtliga kontraktsarbeten, inklusive de geodetiska mätningsarbetena, fanns upptagna i någon av mängdförteckningarna. Det var således inte fråga om att de geodetiska mätningsarbetena redovisats i någon annan typ av handling i förfrågningsunderlaget än i just mängdförteckningarna.

Därefter noterade domstolen vidare att samtliga mängdförteckningar hade ingått i förfrågningsunderlaget för entreprenaden och att järnvägsentreprenören hade tagit del av dem under anbudskedet. Således, menade hovrätten, borde det ha framgått för entreprenören att de ”femstreckade” geodetiska mätningsarbetena skulle prissättas inom ramen för de övriga mängdförtecknade arbetena. Mot den bakgrunden framstod det för domstolen som att den avtalstolkning som Trafikverket argumenterat för var den mest rimliga och den mest förenliga med avtalets systematik.

Därtill hänvisade hovrätten till den så kallade kompletteringsregeln i AB 04 kap. l § 2, i vilken anges att kontraktshandlingar kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat, och att även den gav stöd för att mängdförteckningarna i detta fall borde läsas tillsammans. Detta då det i kommentaren till paragrafen anmärks att “om inte omständigheterna föranleder annat” syftar till sådana fall där man inte rimligen kan begära av entreprenören att han i anbudsskedet borde ha insett viss förpliktelse. Det menade dock domstolen, enligt de tidigare förda resonemangen, att järnvägsentreprenören här borde ha gjort och det fanns också viss bevisning som tydde på att sådan insikt också fanns.

Sammantaget fann hovrätten att övervägande skäl talade för Trafikverkets uppfattning att ersättning för de geodetiska mätningsarbetena ingick i kontraktssumman och järnvägsentreprenören hade därmed inte har rätt till någon ytterligare ersättning.

Det är vår uppfattning att Svea hovrätt genom sitt avgörande på ett tydligt vis har klargjort hur kompletthetskravet, som ofta utgör del av mängdkontrakt med mängdförteckningar, ska tolkas och att det antagligen betyder att entreprenörer bör beakta samtliga mängdförteckningar och läsa dem tillsammans.



Relaterade medarbetare