Hovrättsfall om vad som händer när slutbesiktning inte skett - Kilpatrick Townsend

Nyhet Hovrättsfall om vad som händer när slutbesiktning inte skett

21 september, 2021

Svea hovrätt har i en dom 2021-06-28 (mål nr T 4117-19) bedömt ett par intressanta frågor. Frågeställningarna gällde bland annat när en entreprenad ska anses färdigställd i de fall en slutbesiktning inte skett och när preskriptionstider räknas från. Målet behandlar också huruvida en entreprenör har rätt till ersättning för tilläggsarbeten beställda av någon som inte utsetts till ombud i entreprenaden.

En entreprenör hade anlitats för installation och höjning av en hiss. ABT 06 var avtalat. Hissen godkändes för persontransporter och entreprenören avetablerade från byggarbetsplatsen fem dagar senare. Därefter togs hissen i bruk och hyresgäster flyttade in i fastigheten. Beställaren hade då enligt hovrätten haft att se till att en slutbesiktning i enlighet med bestämmelserna i ABT 06 skedde vid avetablerandet, då entreprenaden vid denna tidpunkt måste ansetts ha varit färdigställd i sådan grad att en slutbesiktning kunde genomföras. Underlåtenhet att göra detta medförde att entreprenaden fick anses ha godkänts och avlämnats den dag slutbesiktningen skulle ha skett, det vill säga dagen för avetableringen.

slutbesiktningBeställaren begärde förseningsvite. Parterna var oense om hur preskriptionsbestämmelsen i ABT 06 kap 5 § 3 tredje stycket skulle tolkas. Bestämmelsen lyder: ”Anspråk på vite skall framställas skriftligen till motparten senast tre månader efter entreprenadens godkännande. Anspråk på vite är förfallet, om det inte framställs skriftligen i rätt tid.” Beställaren argumenterade för att preskriptionsregeln inte kan tillämpas om slutbesiktning inte skett. Hovrätten bedömde dock att  det var vid tidpunkten för när slutbesiktningen skulle ha skett som tidsfristen för vite startar. Detta gjorde att beställarens anspråk på vite var förfallet. En liknande bedömning gjordes i fråga om beställaren inom skälig tid reklamerat vissa fel i entreprenaden. Även i denna del bedömde hovrätten att ”inom skälig tid” började löpa från den dagen entreprenören avetablerade från byggarbetsplatsen och en slutbesiktning skulle ha skett. Hovrätten fann det dock inte styrkt att någon reklamation skett. Det kan noteras att hovrättens domskäl inte innehåller något resonemang kring ordalydelsen i ABT 06 kap. 5 § 11 där det framgår att beställaren ”utan dröjsmål” skriftligen ska underrätta entreprenören då han, efter det att entreprenaden eller en del av den avlämnats eller tagits i bruk, upptäcker fel eller skada på grund av fel.

Gällande beställningen av tilläggsarbetena hade parterna olika inställning kring om den person som beställt arbetena hade rätt att göra det. Beställarens ombud vistades huvudsakligen utomlands under den period som hissarbetena pågick. Under denna period sköttes beställarens kontakter med entreprenören av en annan person. Den personen gjorde tilläggsbeställningen. Hovrätten bedömde att entreprenören haft god anledning att räkna med att denna person var behörig att göra beställningar och att entreprenören såldes hade rätt till ersättning för tilläggsarbetena.

Domen har överklagats till Högsta domstolen. I skrivande stund har Högsta domstolen ännu inte tagit ställning om att ta upp målet eller inte.



Relaterade medarbetare