Regelverket för ombyggnationer ska förtydligas - Kilpatrick Townsend

Nyhet Regelverket för ombyggnationer ska förtydligas

24 februari, 2021

Regeringen har under slutet av januari 2021 gett Boverket i uppdrag att utreda om – och i så fall på vilket sätt – regleringen av ombyggnader kan förtydligas i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen och anslutande författningar. Anledningen är att regeringen menar att delar av det nuvarande regelverket för ombyggnationer uppfattas som krångligt, bland annat gränsdragningen mellan ombyggnationer och andra ändringar av byggnaden.

Begreppen ombyggnad och ändring av byggnad

Ombyggnationer

Enligt 1 kap. 4 § PBL definieras ändring av en byggnad som ”en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde”. Enligt samma paragraf definieras ombyggnad som en ”ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”. En ombyggnad är alltså en kvalificerad typ av ändring av en byggnad.

Med en ”avgränsbar del” av en byggnad menas en funktionell enhet av byggnadens volym (exempelvis en bostad, en lokal eller en råvind). Om det är fråga om en liten byggnad kan en funktionell enhet i sig anses vara en ”betydande del” av byggnaden, medan det för större byggnader kan krävas att flera funktionella enheter berörs för att det ska vara fråga om en ändring av en betydande del av byggnaden.

För att en ändring av en byggnad ska vara en ”påtaglig förnyelse” ska åtgärden vara bygglovs- eller anmälningspliktig, medföra en stor ekonomisk investering samt ha en viss karaktär och omfattning.

Det finns ingen exakt gräns för vad som är en stor investering, utan det bedöms i det enskilda fallet i förhållande till byggnadens värde. Det är inte heller lätt att ringa in exakt vilka åtgärder som är av den karaktären och omfattningen att det kan ses som en påtaglig förnyelse, utan det avgörs efter en samlad bedömning av hela projektet. Några av de kriterier som kan vägas in vid bedömningen är bland annat om det görs stora förändringar av den nuvarande planlösningen, om byggnaden tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål samt om majoriteten av de tekniska systemen byts ut.

Ombyggnationer medför följdkrav

Det kan således vara svårt att avgöra vad som utgör en ombyggnad och vad som utgör en annan ändring av en byggnad. Denna gränsdragning kan dock komma att spela en stor roll för vilka så kallade följdkrav som ställs på byggnaden.

Av 8 kap. 2 och 5 §§ PBL följer att vid ombyggnationer ska utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i PBL som utgångspunkt uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, för den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas. Detta är ett strängare krav än för andra former av ändringar av byggnaden, där det normalt endast ställs krav på den ändrade delen.

De nuvarande reglerna innebär alltså att ombyggnationer ofta medför att hela byggnaden måste uppfylla de krav som ställs i PBL på bland annat energihushållning, värmeisolering och bullerskydd.

Tidigare förslag att ändra ombyggnadsreglerna

Problemen med ombyggnadsreglerna har tidigare uppmärksammats av Kommittén för modernare byggregler, som hade i uppdrag att se över och modernisera olika byggregler. Ett av huvudförslagen i kommitténs slutbetänkande från den 19 december 2019 var att ombyggnadsbegreppet skulle tas bort från PBL och att de åtgärder som tidigare klassificerats som ombyggnationer istället bara skulle ses som ändringar av byggnaden.

Anledningen till förslaget var dels att kommittén ansåg att det vid tillämpningen av PBL är svårt att skilja begreppet ombyggnad från andra former av ändringar och åtgärder, dels att de stränga följdkraven enligt kommittén har medfört att många ombyggnationer har hindrats vilket har lett till ett sämre nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.

Det verkar som att regeringen har slagit in på en mjukare väg än vad kommittén föreslagit – i slutbetänkandet föreslogs som sagt att ombyggnadsbegreppet helt skulle tas bort medan regeringsuppdraget går ut på att utreda om regelverket för ombyggnationer kan förtydligas.

Vad Boverket kommer fram till för ändringsförslag återstår att se, myndigheten ska redovisa regeringsuppdraget senast den 30 november 2021.



Relaterade medarbetare