Styrelse ska betala skadestånd till investerare för vilseledande prospekt - Kilpatrick Townsend

Publikation Styrelse ska betala skadestånd till investerare för vilseledande prospekt

21 oktober, 2022

I juni 2022 kom det första svenska fallet om styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen vid överträdelse av Prospektförordningen[1]. Efter att ett bolag gjort en nyemission och noterats på Nasdaq First North Growth Market, stämde två av investerarna styrelsen i bolaget och krävde skadestånd på grund av att det prospekt som upprättats i samband med nyemissionen och noteringen inte levde upp till kraven i Prospektförordningen. Tingsrättens dom, som i princip går på investerarnas linje, har överklagats.

Take aways för att undvika prospektansvar

  • Bevaka finansiella prognoser och lita inte på att generella riskavsnitt och friskrivningar i prospektet skyddar mot ansvar.
  • Se till att marknadsföringen av ett erbjudande överensstämmer med prospektet.
  • Använd inte alternativa nyckeltal i marknadsföringen om inte nyckeltalen finns med i prospektet.
  • Var noga med hur rörelsekapitalutlåtandet formuleras i prospektet.

Bakgrund

I samband med att ett bolag (Bolaget) noterades på Nasdaq First North Growth Market i februari 2020 genomförde Bolaget en nyemission där bl.a. två investerare tecknade aktier i enlighet med ett tidigare träffat garantiåtagande.

I fokus för tvisten stod förutom prospektet, dels en analys som hade tagits fram i oktober 2019 (Analysen) som bl.a. innehöll en prognos över Bolagets förväntade nettoomsättning 2019 (negativ, medel eller positiv utveckling), dels en presentation som användes i samband med att Bolaget presenterades för investerare i november 2019 (Presentationen). Presentationen innehöll bl.a. en prognos över koncernens nettoomsättning för 2019.

I januari 2020 publicerades ett prospekt som lades upp på Bolagets hemsida tillsammans med Analysen och Presentationen under rubriken ”IPO”.

Prospektet innehöll inte någon prognos (i vart fall angavs inte att någon information skulle vara en prognos). I vanlig ordning innehöll prospektet också en beskrivning av riskfaktorer (däribland finanseringsrisker) och en friskrivning som tog sikte på framåtblickande information.

I slutet av mars 2020 publicerade Bolaget sin bokslutskommuniké där det framgick att nettoomsättningen för 2019 var betydligt lägre än vad som förutspåtts i prognoserna. I slutet av juni 2020 meddelade Bolaget att det helägda dotterbolaget hade ansökt om konkurs.

De två investerarna menade att styrelsen brutit mot Prospektförordningen och orsakat investerarna skada eftersom de inte skulle ha tecknat aktier om informationen hade följt reglerna i Prospektförordningen. Domstolen höll i stora delar med investerarna och konstaterade inledningsvis att om ett aktiebolag upprättar ett prospekt i strid med Prospektförordningen kan styrelsens ledamöter bli ansvariga för skada som vållas av oaktsamhet eller uppsåt på grund av felaktiga eller ofullständiga uppgifter i prospektet (29 kap 1 § aktiebolagslagen).

Var prognoserna marknadsföring och var de i så fall felaktiga eller vilseledande?

Domstolen konstaterade att Analysen och Presentationen visserligen inte hade rubricerats som annonser (vilket är ett krav enligt förordningen) men att de ändå var just annonser (marknadsföring), däribland eftersom de hade lagts upp på hemsidan under rubriken ”IPO” tillsammans med prospektet.

Enligt domstolen borde styrelsen i vart fall i början av februari 2020 ha insett att Bolagets faktiska utfall avvek väsentligt från prognoserna. Det hjälpte inte att styrelsen invände att det inte var möjligt att känna till det faktiska utfallet förrän i samband med bokslutskommunikén som presenterades i slutet av mars 2020. Eftersom den period som prognoserna avsåg hade passerat vid tidpunkten för erbjudandeperioden, saknade det också betydelse att Analysen innehöll friskrivningar om framåtriktad informationen.

Domstolen kom därmed fram till att Analysen och Presentationen var vilseledande och i strid med Prospektförordningen.

Var prognoserna alternativa nyckeltal?

Information som lämnas skriftligen eller muntligen avseende ett erbjudande om värdepapper till allmänheten, oavsett om det sker i form av annonsering eller i andra syften, får inte innehålla så kallade alternativa nyckeltal (resultatmått) om dessa inte dessutom inkluderas i prospektet (Kommissionens delegerade förordning). Enligt domstolen innehöll prognoserna just sådana alternativa nyckeltal och eftersom de inte hade inkluderats i prospektet, hade styrelsen brutit mot Prospektförordningen även i denna del.

Innehöll Prospektet all väsentlig information?

Ett prospekt ska innehålla ”den nödvändiga information som är väsentlig för att investeraren ska kunna göra en välgrundad bedömning av Bolagets tillgångar och skulder, vinster och förluster, finansiella ställning och framtidsutsikter” . I detta fall hade styrelsen angett att det enligt styrelsens bedömning skulle finnas tillräckligt med rörelsekapital under förutsättning att nyemissionen fullföljdes enligt plan. Domstolen menade att bland annat eftersom det inte framgick direkt av rörelsekapitalutlåtandet att detta förutsatte att affärsplanen höll.

Hade styrelsen varit oaktsam?

I denna del konstaterade domstolen bland annat att styrelsen visserligen inte ansvarar för att utfallet i prognoserna underskred det faktiska utfallet men eftersom prognoserna i det här fallet omfattades av bestämmelserna om annonsering i Prospektförordningen så var styrelsen skyldig att löpande bevaka prognosernas aktualitet och informera marknaden så snart det stod klart att de avvek väsentligt från det verkliga utfallet. Detta hade styrelsen inte gjort. Styrelsen hade därför varit oaktsam.

Hade investerarna lidit skada och hur stor var i så fall skadan?

Enligt domstolen fanns det inte skäl att ifrågasätta investerarnas uppgifter om att de inte skulle ha tecknat aktier om Bolagets verkliga finansiella ställning hade presenterats för dem. Investerarna hade därför ha lidit skada genom att de ingick garantiåtaganden om att teckna aktier. Vad exakt som orsakade att Bolagets aktiekurs sjönk var inte relevant.

Var alla styrelseledamöter skadeståndsskyldiga?

Eftersom styrelseledamöterna inte hade ifrågasatt investerarnas påstående om att ingen av ledamöterna skulle ha motsatt sig den informationsgivning som skett, ansåg domstolen att styrelseledamöterna hade orsakat skadan gemensamt och att de var solidariskt ansvariga för skadan (Attunda Tingsrätt 2022-06-07 Mål nr T 10146-20)

 

[1] Förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/979 av den 14 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (Kommissionens delegerade förordning)

 

Denna information är bara avsedd som allmän information och utgör inte juridisk rådgivning.



Relaterade medarbetare